En akademisk utbildning är ett av de bästa sätten att förvissa sig om att man får ett jobb. Arbetslösheten bland akademiker är endast 4 %, medan den bland den del av befolkningen som endast har grundskoleutbildning är hela 35 % (källan hittar ni här).

Men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det är nämligen inte lätt att hitta en anställning som matchar den kompetens man skaffat sig genom sin utbildning.

I dag har cirka åtta av tio examinerade från högre utbildning ett arbete efter sex till tolv månader. Men bara sju av tio har ett arbete som motsvarar deras kompetens. För vissa grupper är läget mer allvarligt än andra. Bland humanister är det så få som fyra av tio som får ett kvalificerat arbete efter examen. Detta enligt en rapport från institutet för framtidsforskning.

Samtidigt som många akademiker kommer ut med en ny examen och har problem att hitta tillräckligt kvalificerade arbeten har många arbetsplatser svårt att hitta rätt kompetens.

Därför kan det vara idé för den som funderar på att börja studera att ta del av de prognoser som med jämna mellanrum tas fram, och som visar inom vilka yrkeskategorier det kommer att uppstå brist på arbetskraft. Man ska naturligtvis inte enbart ta hänsyn till sådana här prognoser när man väljer utbildning: egna intressen och färdigheter spelar naturligtvis också en stor roll.

Eftersom de flesta akademiska utbildningar är ungefär fyra år långa så är det relevant att fråga sig vilka yrken som det kommer att råda brist inom om fyra år. Det ser inte så ljust ut för de yrkesgrupper som DiK organiserar. Beteendevetare, kommunikationsyrken och musei- och kulturyrken är grupper där det kommer att råda stor konkurrens om de lediga anställningarna. Om man istället vill ha lätt att hitta ett arbete efter studierna kan man med fördel studera matematik eller statistik.