Varför behövs det en humanistdag?
Jaa, när syntes humanisterna senast vid ett campus nära dig? Antagligen alltför länge sedan, eller alldeles för tyst och lågmält. Projekt Athena vill att studenter som studerar humaniora ska märkas, att de ska ha tillräckligt med lärarledd tid, arbetslivsanknytning och framförallt stolta humanister i alla sektorer. DIK stöder projektet till fullo och samordnar kampanjen. Därför har DIK även med en debattartikel i UNT den 16 mars, om den bristande lärarledda tiden som skapar problem för att kvalitetsvärdera humanistiska utbildningar.

De engagerade studenterna i de olika lokala projektgrupperna har verkligen leenden som går mellan örsnibbarna. Det går bra. De får lärare och lärosäten att förstå vad de menar, men framförallt så uppskattas kampanjen av andra humaniststudenter. Och engagemang smittar av sig, just ikväll (måndag 15 mars) finns det över 600 fans av projektet på Facebook.

Förberedelserna inför den Nationella humanistdagen tar sin kulmen under måndagskvällen. Kladdkakebak med Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet, förberedelser av allt material, kompetensguiden och det Humanistiska manifestet, påskrift av uppropet i Lund, stora lakan som pryder Linköpings universitet, klassrumsbesök i Göteborg och i Uppsala, i Umeå har Humsek satsat på en hel humanistvecka. Alla planerar och aktiverar efter sin egen fantasi och efter egna förutsättningar. Det ryktas också om att några rektorer eventuellt kommer att visa upp sig bland aktiviteterna. Håll utkik på var det kommer att ske här. Webbkameror mellan Lund, Umeå och Stockholm kommer att förtydliga det stora sammanhanget. Detta är bara en bråkdel av vad som kommer att hända under tisdagen den 16 mars, den Nationella humanistdagen.

Det är inte att man blir lite stolt över att DIK stöder Projekt Athena.

Amanda, stolt humanist och studenthandläggare på DIK

Anders Flodström, universitetskanslern, var där, Tobias Krantz (fp), forsknings och högskoleministern var där, Mikael Damberg (S), ledamot i utbildningsutskottet var där, Klas-Herman Lundgren, ordförande Sveriges förenade studentkårer , var där, Saco studentråd var där, en massa universitet och högskolor var där, studenterna var där och en massa andra. Och jag var där. Igår, den 11/2.

Plats: Jusek:s kansli.

Anledning: Hur kan humaniora och samhällsvetare får mer lärarledd tid och undervisning i sina utbildningar?

Efter att alla viktiga personer har sagt sitt sammanfattar jag diskussionen så här: Det är valår, alla vill lova utan att lova, men man är rörande överrens om att humsam (humaniora och samhällsvetenskap) måste tillhöra resursfördelningssystemet mer. Det var positivt och inspirerande. Diskussionen handlade också om kvalitetsutvärdering av högskoleutbildningen, egentligen mer om det än om den bristande lärarledda tiden. En stilla undran hos mig väcktes. Hur kan man diskutera kvalitet när kvantiteten är så låg? Kan det finnas kvalitet i något som, i många fall, nästan inte finns? Humaniora är det utbildningsområdet med det lägsta antalet lärarledda timmar per vecka, snittet ligger på 4.5 timmar/vecka. Är det verkligen studier på heltid? Humaniorastudenter runtom i Sverige börjar tröttna på att investera pengar och tid i en utbildning, utan att egentligen träffa utbildade utbildare. Så nu samlas olika humanistiska kårer, föreningar och sektioner runt Projekt Athena, ett projekt som DIK stöder. De har bland annat krav på:

1.Ökad lärarledd tid vid alla humanistiska utbildningar, minst 15 tim/vecka.

2. Lärosäten ska aktivt coacha studenterna och ge dem arbetslivsanknytning.

Aktiviteter planeras att genomföras  under hela våren, så håll utkik efter dem vid just ditt lärosäte. Särskilt runt den 16 mars som numer är den nationella humanistdagen.

/Amanda, Studenthandläggare DIK

November. Grått, trist och alldeles… alldeles underbart. November 2009 är kongressernas månad. Inom loppet av fjorton dagar hålls tre kongresser av stort intresse inte minst för DIK:s studentmedlemmar. Saco inledde med sin nyss avslutade kongress på temat framblick, 16-17 november, nu i helgen följer DIK:s kongress och sist men inte minst kommer Saco Studentråds kongress, helgen 28-29 november.

Att studentengagemanget är viktigt märks tydligt, det finns ingen grupp som motionerar så mycket. DIK Student har skrivit fem av nio motioner till DIK:s kongress. Vad skulle man förhandla om, om inte dessa motioner fanns?

Både Saco och DIK bygger på att medlemmarna har akademiska utbildningar, att det finns studenter och att det finns studenter som vill något. Det finns stora möjligheter att påverka och diskutera. Därför finns DIK Student. DIK Student finns representerad på alla tre kongresser, vilket är helt fantastiskt. Utan studenter stannar Saco, utan studenter stannar DIK helt enkelt.

Varför är det viktigt med studentengagemang? Jo, för att det är endast ni studenter som har direkt kontakt med just era utbildningar. Ni vet vad som saknas och vad som behövs för att er och efterkommande studenters studietid ska bli så bra som möjlig. DIK bygger sin organisation på att medlemmarna är högskoleutbildade, DIK är ett akademikerförbund. Därför är studentengagemanget så viktigt.

Så tala, lyssna och lär alla ni studenter som är med och påverkar höstens kongresser. Ni är den viktigaste biten i pusslet som utgör DIK och Saco.

Amanda Sjöquist,
Studenthandläggare DIK
amanda.sjoquist@dik.se

Studenterna i Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet har slitit som djur för att få alla bitar att fall på plats till Humanistdagen den 28:e oktober. Tält skulle resas, mässdeltagare som blev sjuka, teknik som skulle fungera. Och framförallt, folk, humaniststudenter skulle komma. Åh hoppas att det kommer folk!

Visst kom det studenter, men vad jag vet så är det många fler tusen som studerar humaniora i Stockholm än de som var på plats. Varför är just humaniststudenter så oerhört svårflörtade? Är det för att det är så mycket schemalagd tid så att vi inte hinner delta på aktiviteter utöver studierna? Nja, knappast. Kan det vara för att man som humaniststudent redan får så mycket arbetslivsanknytning att ännu en arbetsmarknadsdag är överflödig? Knappast det heller. Nae, det är svårt att veta. Arrangörerna hade denna gång ansträngt sig till sitt yttersta med marknadsföring och information via affischering, hemsidan, facebook, banderoller och tjat. Så om du är humaniststudent och vet vad som krävs för att du ska gå på en Humanistdag, kontakta mig, Amanda Sjöquist studenthandlägare på DIK så ska jag ta och vidarebefordra det till alla arrangörer ute i landet.

Vad ska studentföreningar som Humf i Stockholm locka med? Det fanns musik, teater, dans, kroki, konstutställningar, Söka jobb kurser, möjlighet att ställa frågor till rektor, studievägledare, politiker och experter. Något för alla helt enkelt. Gå in och kolla på Humanistdagens hemsida och se vad som egentligen hände, alla föreläsningar och diskussioner finns filmade och upplagda på hemsidan.

 Jag hade i alla fall fullt upp med att träffa studenter, ge dem tips och råd inför sitt kommande yrkesliv och ge dem som ville (och det var många) en kort CV-granskning. Jag fick samtala inför publik med Marie Granlund (S) från utbildningsutskottet, jag fick mat och jag fick kontakt med intresserade och engagerade studenter. Helnöjd tog jag min tunga gråa låda (=montern nerpackad) och begav mig hem i oktoberkvällen medan festen fortsatte i Gula Villan.

Höstterminen är här och den ständiga jakten på kurslitteratur har startat. I år är det rekordmånga studenter antagna och om det påverkar utbildningarnas kvalitet återstår att se. Kommer man att klara av att hålla en god kvalitet när så många studenter ska dela på samma lärare och lokaler? Kommer kurslitteraturen på biblioteken att räcka till alla, kommer bokhandlarna att ha tillräckligt med exemplar att sälja? Just kurslitteraturen är humanioras viktigaste verktyg, när exemplaren inte räcker betyder det att studenten inte har möjlighet att lära sig det den ska.

Många kurser och program inom humaniora har platsgaranti, just för att alla som söker ska komma in. Trots att humaniora har små resurser. Men systemet säger att ju fler studenter desto mer pengar. Varje student är för den enskilda högskolan värd en summa, denna summa bestäms av vad studenten väljer att plugga. Ersättningen för en ingenjörstudent är mer än dubbelt så hög som en humaniststudent. Vad säger det?

Så är det ont om böcker att få tag på, kolla andrahandslitteratur på nätet och anslagstavlor, kanske det finns e-böcker på biblioteket, låna av varandra och låna av institutionen och lärarna. De måste få veta om att det är brist på böckerna de vill att ni ska läsa. Fråga bibliotekarierna på högskolebiblioteken. Gör en prioriteringslista över vilka titlar som är måsten. Att köpa alla böcker är en omöjlighet med en studentekonomi, men du kan ha nytta av att investera i några väl utvalda böcker. Och var ute i god tid! Kolla redan nu på vad som kommer i nästa kurs, beställ och ställ dig i kö.

Är det just böcker du är intresserad av vill jag tipsa om att bok- och biblioteksmässan i Göteborg 24-27 september har kraftig reducerade biljettpriser för studenter. Om du är i närheten. Passa i så fall även på att besöka DIKs monter, programmet finns på www.dik.se/bob.

För mig som studenthandläggare på DIK innebär höstterminsstarten att jag åker runt på välkomstdagar på universitet och högskolor runtom i landet. Från mitt mässbord någonstans i Sverige har jag sett och träffat många studenter. Internationella studenter. Svenska studenter. Glada studenter. Studenter som behöver pennor. Hungriga studenter. Nyfikna studenter. Trötta studenter. Men också många engagerade studenter. Bra jobbat allesammans!

När jag pluggade tänkte jag att min och andras stressnivå skulle sänkas om vi bara fick se en liten skymt av framtiden. Tyvärr så är framtidsmaskinen inte uppfunnen i verkligheten. I väntan på den gäller det att komma på andra sätt att förbereda sig. Du som är studentmedlem i DIK har fattat att det är en god förberedelse för framtiden och idag skickar vi ut DIKs sprillans färska nyhetsbrev som vänder sig till dig för att du ska ha bättre koll och minska din stressnivå. Så läs det som intresserar dig, kolla rubrikerna och tänk att du ligger ett steg före.

Psst: Om du är intresserad av mer studentpolitik prenumerera även på Saco studentråds nyhetsbrev.

God hösttermin!

Amanda Sjöquist
Studenthandläggare DIK

På jakt efter hett kaffe i den heta morgonluften smög jag in på ett seminarium hos LO där diskussionen handlade om hur vi bättre ska lyckas med arbetsmarknadspolitiken i dagens kris, än den som rådde på 1990–talet.

LOs svar var: sätt arbetslösa i olika program och mera AMS. That will do. Då hamnar färre utanför. Min första tanke som studenthandläggare och relativt nybakad humanist är om inte program och liknande åtgärder snarare utestänger arbetskraft än omfattar dem. Arbetssökande inom DIKs branschområden skulle få ännu större problem med att hävda vikten av kunskapskvaliteter.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kostar mycket pengar, varför inte hellre satsa på verksamheter och deras utveckling än att ge unga, nyutbildade låtsasjobb? För att i förlängningen ge riktiga jobb.

DIKs medlemmar hamnar med LOs förslag återigen i riskzonen att inte räknas på riktigt. Våra medlemmar, både studenter och yrkesverksamma, har kompetenser och kunskap vilka ska användas i riktiga jobb, där man till fullo räknas.

Tanken slog mig också att det var lite förvånande att LO vill använda samma recept på dagens kris som man använde under 1990–talet, trots att undertiteln var ”Hur lyckas vi bättre nu än på 1990–talet?” Min första aktivitet under Almedalen någonsin gav mig inte kaffe, men god uppvärmning inför resten av min vistelse